After Fishing

Nåja, nordost har vi alla väl varit ute för tidigare ( syftar naurligtvis på kommande premiär!)
Konstaterade till min glädje att förekomsten av hajfenor är god vid den lilla bäcken där jag bor. Jag blir lika fascinerad varje år, vilken livsuppgift. Fortplantning, och sedan döden ( för många ialla fall).
Bilderna på skådespelet blev riktigt kass, men så är det. Vi kan väl tacka Sony Ericsson för det.
Har i dag fått veta via klubbkompisen att fiskeklubben i Simrishamn anordnar after fishing den 1/1 - 08 mellan 16.00-18.00, där man hälsar vindpinade kusträvar välkomna.
Alltid lika intressant att efteråt analysera varför det gick som gick, eller inte gick som det skulle.

2 / 9 Innan vilan

Vissa tillfälle kommer att etsa sig fast. På dagen så deltog jag, M och lillgrabben i ett evenemang kallat Gröna Stöveln. Poängen vara att få folka att masa sig ut och visa på vilka möjligheter till rikt friluftsliv man ofta har runt knuten. Vi skulle puffa för kustfisket, coh då speciellt öringfisket. Lite fjantig kände jag mig allt där vi stod vid Stenshuvuds strandkant och fiskade mitt på blanka dan. Vi fick dock ett par idar och då kände jag suget efter fiske "på riktigt"
Kvällen kom och jag styrde söderut. Inga bra förutsättningar egentligen, lite för stilla vatten och lite för klart.
Ett riktigt kontant hugg omgående, och det var en stark fisk. Faktiskt så stark att jag inte kunde kontrollera den, den styrde färden mot ett närbeläget garn och jag tyckte faktiskt att stojan gungade till när den gick in i garnet! Jag behöver inte tillägga att jag miste den fisken.
Eftersom jaag inte tillhör dem som lär sig av misstag så fortsatte jag att fiska på samma ställe då krabaten ovan klev på. Riktigt kul ! Mer i luften än i vattnet ! Men vad jag ville landa den fisken!
Efter en kort men dramatisk fight( garnet stod ju kvar) kunde jag få tag och slänga upp den på klippan.
Väl hemma så konstaterar jag att vikten stannade på 2250 gram och detta fördelat på 54 cm ! Inte den tyngsta fisk jag tagit precis, men definitivt bland de mer välkonditionerade då fultonvärdet landar på 1,43.
Känns på något sätt lite rättvist att avsluta säsongen med en sådan här fisk då säsongen varit riktigt pissig för mig.
Jag kan bara inte riktigt släppa tanken på fisken som gick i garnet!

5 / 8 Religionsfiske.

Ni vet vad man säger: När fan blir gammal så blir han religös.
Jag har alltid varit av den uppfattningen att trollingfiskare också är om inte sportfiskare så i alla fall någon sorts fritidsfiskare, fast inte lika mycket.
Jag menar köra omkring med en stor båt , med ekolod och GPS och dessutom tio spön. Det är inte bara passivt, det är dessutom osportsligt.
Sitta där och vänta till den chanslösa fisken inte har något annat val än att gapa över mitt fina drag som släpas efter båten. Usch och fy !!!!!!
Unge Harald( han är inte så ung längre men tillnamn är svåra att slippa ifrån) ringde mig och frågade om jag ville prova.
Tja tänkte jag, prova kan man ju. 06.00 infinner således jag och lillflicka oss invid Haralds tjusiga Bayliner Trophy. Ut ur hamnen och förbi Nedjan.
Därefter riggar vi ( nåja, Harald) med dubbla djupriggar och två paravaner.
Med samma fascination som en hormonstinn trettonåring har inför tjejernas bastu sitter jag och stirrar på ekolodet.
Vi får fisk, och eftersom jag är i båten så blir det ju --------ja, just det; torsk.
Harald berättar dock och visar misstänkta lax och öringindikationer på lodet. Något hugg kan mycket väl varit något annat än torsk.
Jag får väl krypa till korset och medge att jag hade fel, detta fisket var varken passivt eller ointressant, tvärtom det var rentav förbannat kul. Så kul att vi i kölvattnet av bla denna tur sålde den egna mindre båten och är starka spekulanter på större båt som kanske skulle kunna användas till trolling ( fast bara lite!)

30/ 4 Slipstensfiske

Äldste sonen och jag bestämmer oss för att testa lite skymmningsfiske. Förhållandena ser gynsamma ut med gammal sjö och det där grumliga vattnet som tilltalar mig så.

Smolket i glädjebägaren representeras av att vi inte är ensamma på lokalen.

Dock , som så ofta med sportfiskare, så visar de sig vara trevliga sportfiskare som gärna delar med sig av lokalen. De ser lite slitna ut och har mycket riktigt fiskat hela dagen.

Måns drar rätt så omgående på en vacker undermålig blänkare. Självklart returneras den till tyskaranas förundran, vilket ger ett utmärkt tillfälle till att prata minimått.

Jag själv får ett knippe torskar- förstås. Blank fisk tycks denna säsong sky mig.

Precis när det mörknar så stramar det till rejält i Måns spö, vacker blänkare som synes.

Tyskarna kammar noll. Vi går hem nöjda.

- Men du pappa, det är så här en slipsten skall dras utbrister grabben.

Jag håller lätt ansträngd med då jag enbart tagit med två fiskar hem denna säsong.

Dopfiske

C ringde och frågade om det inte var läge på en minisemester med barn och fiske.
-Visst, är jorden rund, har påven rolig hatt, eller ?
Stuga fixades ,spö packades och in i bilen.
På kvällen såg det ut att vara minst sagt lovande för morgonens bravader, och varför bränna krut på kvällen då vi skulle göra stordåd på morgonen.
04.40 ringer klockan och då är ögonen inte stora.
Snabb frukost, ner till havet.
Och var tog den sjögången vägen då ?
Nåväl, färgen var kanon varför vi ivrigt grep oss ann fisket. efter en halvtimme skriker Simon:
- Pappa, pappa jag har något !!
Jag ser omgående att det är en anständig fisk varpå jag skriker med min manligaste falsett:
- Ta det bara lugnt, helt lugnt.
Efter diverse hopp och krumbukter så landas fisken. Den mäts till 1,6 kg och fjällen fastnar i handen.
Rensningen ger besked om att sill står på menyn.
Sen händer inget , inget och inget.
Sen får jag en torsk, och sen händer inget. Ordningen är således återställd. Jag börjar åter fånga torsk. Till saken hör att jag aldrig fått torsk på denna lokal, har ej heller hört någon annan lyckas med det.
Resten av gänget då?
C med två söner och M blir samtliga FF. För känsliga läsare så informeras om att detta naturligvis står för FriskluftsFantaster.

Åter dom spenat, eller ?

Fin kväll, bra rörelse ,färg och till att börja med själv på revet.

Längst ut i kastet kliver den på. Känns direkt att det är stor fisk. Den är inte helt trött och gör inte riktigt som jag vill.

Så smånningom kommer den in till kanten. Vid avkrokningen ser jag att kroken är deformerad bortom användbarhet.

Vilken ståltråd jag använder ? Eagle Claw stl 4. Inte det vekaste på marknaden.

Under fighten så har en gästande sportfiskare från annan nation närmat sig. Hans mobil åker upp och 10 min senare är jag övermannad och omringad av Hans, Fritz und Helga............

Fascinerande att de är närgångna på ett sätt som jag i princip bara tillåter min fru att vara.

7 tyskar bokstavligen omringar mig, samtliga inom kasthåll.

Avskedrepliken är given:

- We didn´t start the bloody war !

Kvällsfisken

Känsliga läsare varnas: I text och bild kan det vid mycket sällsynta tillfälle förekomma blank fisk som faktiskt gör sig väl på middagsbordet. Detta var ett sådant sällsynt tillfälle. Lätt vågkrus. Svanar som ser nästan självlysande ut då de belyses av den fallande solen.
Som vanligt vid kvällsfiske så här års så var det för mig en kamp mot klockan. Det såg ju ändå rätt så bra ut. T.om svanarna hade vänligheten att flytta sig för min skull så att jag kunde fiska av revet.
Fisken högg mycket kontant där botten grundar upp. For till väders och allt det där som jag älskar att hata.
Och resten är historia som det heter..
Nåväl ,årets åttonde fisk landad. Första med hem. Brukar vara 1:10 eller 1:12. Bilden är inte helt rättvisande den är inte riktigt så mager som bilden ger sken av.
Intressant är dock att den vid rensning hade en tobis i magen. Lite tidigt för det, men inte mig emot.

Sverige vs Danmark

Det svenska laget hade försovit sig och det ser tufft ut. Det svenska laget anländer precis i tid till att se det danska laget returnera 0 - 3 fisken. Enligt det danska laget så hade de två föregående fiskarna bestått av småblänkare.
Det svenska laget drar igång med det tunga artelleriet och bestyckar spöet med 25 grams brassedrag. Ser tungt ut då vinden kommer besvärande starkt från sidan.
Helt ute i full kastlängd kommer så kvittensen på den vinnande strategin en s.k slänkare har gapat över betet.
Danmark gratulerar.
Hemliga vapnet tages fram dvs kaffe. Efter kaffet behagar ytterligare en slänkare att gapa stort. Danmark gratulerar inte.
Ytterligare omgång kaffe samt en omgång doping dvs cigg.
Och ja; där sitter vinnarfisken. Förvisso en färgad men en STOR sådan. På 70 meters längd börjar Sverige känna att det faktiskt är riktigt tungt.
Danmark skakar på huvudet och går hem.

Välj själv då !!!

Ja ,så har det i alla känts under större delen av februari. När det väl har blåst så har det varit för mycket eller för lite, ja ni vet.......... Det kan ju absolut inte handla om killen som håller i spöet.
Med risk för att havsöringens gud tycker att jag smädar; det känns ändå som om det håller på att lossna. Den gågna helgens fiske har givet kontakt x flera. Men om det inte har varit för litet så har det varit för magert eller, ja ni vet ............
Det är ju fler än jag som vill ut dessa dagar. Det tar sig lite lustiga uttryck dock när andra fiskare stolpar ned i vattnet framför en under pågående fiske. Och det är klart med tanke på att fisket inte var bättre så kunde det kvitta. Hade det varit riktigt hett så är det dock förenat med risk att man man får ett Snaps i skallen
En glad nyhet är ju att vattentempen är på väg upp. Enligt J som mätte idag är tempen fem grader.

Jäklar vad det har varit blåsigt. Förra helgen så pilkades det torsk från turbåtarna i Helsingborg, en smula gungigt speciellt för en veklig som undertecknad.

Denna helg har det däremot blivit lite fiskat. Nordliga till nordvästliga vindar tillhör inte favoritförutsättningarna. P föreslog att vi skulle åka söderut. Tja, tänkte jag, har aldrig fått fisk där kan ju inte bli sämre.

Det blev det inte heller. P krokar i första kastet, tappar i andra kastet och krokar ånyo i tredje kastet.

Då hade jag mina prylar klara och fick också känna öringgunget :-)))

Det är härligt !

Det var det som hände den eftermiddagen. Gäller att tajma tvåhugget

Nollan spräckt

Helgen ägnades åt en hel del logistisk verksamhet. Hämtning, lämning på diverse barnaktiviter.
Dock inledde jag en Petri broder i frestelse då förutsättningarna på lördagen såg goda ut.
Den var inte stor, men blank, och jo lite bra kändes det att det bara var jag som fick fisk där och då på detta komprimerade stressfiske.
Men bättre tider skall komma för oss alla.

Optimistfiske ( eller än är inte den sista idioten född)

Jo, jag borde ju nog har förstått, men man kan ju aldrig riktigt veta. Vattenståndet var extremt lågt. På bilden så ser man den ljusa linjen där normalvattenståndet går.

Fördelen ? Man är ju åtminstone själv på revet och man får ruskigt långa kast.

Men faktiskt så upptäckte jag två tappra själar på grannrevet, Som sagt var; än är inte siste...................

Nya sanningar

Nej , nollan är kvar.
Men i helgen mötte jag två Petri bröder. De hade under söndagen observerat ett intressant fenomen. Vakande öring, nära land. Valet var givet.
De fiskade på öringarna med märlimitationer tills dess att de blev blå. Ingen kontakt.
Vid en paus så observerade en av dessa gentlemen en mindre svart insekt på vattenytan. Ytan bröts av vakande fisk.
Jo, man skall nog ha ett starkt självförtroende om man i januari månad fiskar havsöring med torrfluga. Tydligtvis med viss framgång.
Intressant att koppla ihop detta med den trosvissa bleking som hävdade att det bara var svartröda flugor som gällde.

Kulfiske

Ja, eller åtminstone fiske med dobb och fluga. Fantastisk morgon att dela med sonen. Det som däremot inte var fantastiskt var ju avsaknaden av fisk. Börjar att kännas besvärande med tre bomturer i bagaget.

Det var ju iofs en kille som fick icke mindre än 6 fiskar under tiden vi stod där. Jag bestämde mig för att bita huvudet av skammen. Svart och röd fluga var det som användes, och det enda gångbara enligt mannen.

Vi borde nog återinföra visumregler för Skåne.

Premiärfiske=Skitfiske=Stormfiske

Ja, i alla fall denna premiär. Det blåste som sagt rejält om öronen.

Visst är det lustigt hur vi som sprtfiskare efterhand reviderar vår målsättning för en god tur. Först menade jag att jag nöjde mig med en ganska liten blänkare, därefter kom jag fram till att en raga hade varit helt okej. Efter ytterligare ett par timmar så hade det räckt med kontakt.

Slutligen så blev jag ganska nöjd med att få se en rejäl blänkare som fiskebroder hade tagit av daga medans jag fortfarande låg och trynade. Och det var ju så spännande det blev.

Vad jag däremot inte kan förstå är varför man bonkar riktiga ärkeragor. Nej , jag vet det är ju lagligt osv, men varför? Smaken? Utseendet?Kampen? Jag tycker att ni skall skämmas !

Slutligen så kan jag berätta att en mig närstående tillsyningsman ser till att hålla polismyndigheten stadigvarande uppdaterad på hur man utreder brott mot fiskelagstiftningen.

Ha koll, förändringen från sportfiskare till tjuvfiskare är inte kul.