Nummer tretton var riktigt fin !!!

Jag har en känsla av att det fångats riktigt mycket fisk på Österlen idag . Första revet var dock inte fiskbart, för mycket mög.
På väg därifrån möter jag unge Harald. Han anför vägen och vi kör norröver.
Jag har upptäckt att jag besitter en otäck egenskap. Dom få gånger jag får fisk så vet jag precis varför och hur fisket skall bedrivas. Ödmjukhet kan jag nog inte stava till i dom lägena.
Harald styr kosan hemåt efter ett antal kontakter.
Jag stortrivs och fångar fisk med jämna mellanrum. Av dessa tretton så var iofs tre ragor och två torskar, men i övrigt så var det blank fisk. Finast av dem var nummer tretton som på bilden har sällskap av nummer elva.
Idag gällde det att kasta så långt man kunde och att använda spinnstopp flitigt.
Det som är lite roligt med en riktigt lyckad förmiddag är ju att man putsar rätt så hyfsat på statistiken.




Torskar´n är tillbaka!!!!!!!!!!!!

Äntligen, eller vad f-n man skall säga.
Tillnamnet ovan förärades mig av en god fiskekamrat för ett antal år sedan. Tyvärr stämmer det. Jag menar generellt att snobbism är av ondo, men helt ärligt; jag vill ha fiskar med fettfena och fläckar !
För att göra ont värre så konstaterade gentelemannen jag mötte på revet att man i fredags tagit två femmor på revet.
Då var jag i fjällen, vad det nu skulle vara bra för ? Sist jag var i fjällen så SMS:ade C sina fångster, därför såg jag till att han följde med i år för säkerhets skull. Resultatet var ju föga lönande.
Glömt allt om månfaser och huggtabeller som du hört. Fråga mig istället när jag skall åka skidor, då jävlar nappar det.

30/3 Bottennapp



Det är inte alltid det går som man tänkt sig.

Favoritobjektet har iofs fläckar, men inte av denna sort. Dena fångst överträffar t.o.m den korrekt krokade sillen jag tog för några år sedan nere på Hammaren ( då på ett Snapsdrag).

Nollan är spräckt, men blott en raga och en slänkare är årets magra facit.