Äldste sonen och jag bestämmer oss för att testa lite skymmningsfiske. Förhållandena ser gynsamma ut med gammal sjö och det där grumliga vattnet som tilltalar mig så.
Smolket i glädjebägaren representeras av att vi inte är ensamma på lokalen.
Dock , som så ofta med sportfiskare, så visar de sig vara trevliga sportfiskare som gärna delar med sig av lokalen. De ser lite slitna ut och har mycket riktigt fiskat hela dagen.
Måns drar rätt så omgående på en vacker undermålig blänkare. Självklart returneras den till tyskaranas förundran, vilket ger ett utmärkt tillfälle till att prata minimått.
Jag själv får ett knippe torskar- förstås. Blank fisk tycks denna säsong sky mig.
Precis när det mörknar så stramar det till rejält i Måns spö, vacker blänkare som synes.
Tyskarna kammar noll. Vi går hem nöjda.
- Men du pappa, det är så här en slipsten skall dras utbrister grabben.
Jag håller lätt ansträngd med då jag enbart tagit med två fiskar hem denna säsong.
No comments:
Post a Comment